Efter några hektiska veckor med packning och flyttning så börjar jag äntligen se ett slut på det gamla och en början på det nya... Vi har nämligen flyttat till hus. Vi har en etta i Luleå, som övernattningslägenhet. Igår flyttade Bamse  in hos oss och två av killarna flyttade ut. Jag bytte killarna mot Bamse, som med största sannolikhet är en fransk vädur, men han har inte någon stamtavla utan ska bara vara vår "lille" kelgris. Han är söt som attan och jag misstänker att min bästaste vän kommer att komma med sina barn och mysa med honom. Tillbaka till lägenheten och flytteriet, så är lägenheten tömd, nästan alla rummen är spacklade och ikväll börjar operation tapesering. På fredag ska det vara färdigt så jag är lite lätt stressad, men jag börjar i alla fall att se slutet, även om det är en hel del jobb kvar.

Tjingeling/Renate

Har lite hemlisar på gång, känns både spännande och lite vemodigt. Allt är inte spikat ännu så därför tänker jag inte yppa ett ord här på bloggen, inte idag i alla fall, men med största sannolikhet berättar jag i morgon så ni får hålla ut... Det är en rätt stor grej... känns pirrigt...det var så längesen sist!

I dag var det Delfin Cup i Coop Arena, och det var lika trevligt som vanligt att se alla våra duktiga åkare. Line var jätteledsen och inte alls nöjd med sitt åk, musiken slutade mitt i, fortsatte och Line tappade fokus. Det är sådant som händer. Resultatmässigt slutade hon på en 4:e placering av 13 åkare.

Nu är det dax för kudden igen

/Renate

Bullmastiffen Renate (fniss)
Bullmastiffen är en muskulös och kraftig hund, stark utan att verka klumpig. Den skäller sällan och har inte så starka jaktinstinkter. Bullmastiffen kanske ser lite ruff ut, men det är inte en hund som är trolig att bita människor. Tvärtom så är bullmastiffen en fantastisk sällskapshund. Bullmastiffen har aldrig blivit använd i flock utan har alltid arbetat ensam. Detta gör att den har utvecklat en hög grad av självständighet. Denna självständighet gör att bullmastiffen har en stark självtillit och är väldigt trygg i sig själv. Bullmastiffen har ett mycket kärleksfullt lynne samtidigt som den är psykisk stark. I en familjesituation anpassar den sig lätt till familjens rytm. Den är inte så beroende av fasta rutiner. Bullmastiffen är glad och utåtvänd mot vuxna och barn och är en lugn och behärskad familjemedlem.

  http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?a=509489

Träff med prinsen från Bensbyn på tennisplanen, men Lucy var inte upplagd för den sortens kärlek... vi får träffas i morgon igen och hoppas att lustarna snart vaknar till liv i min pälsprinsessa. Annars blir det nog inte några små pyrrebebisar här på kenneln denna gång. Jag har inte gett upp hoppet ännu, kanske är det så att de behöver lite hjälp på traven. Prinsen är i alla fall på gång, men det är inte så lätt när Lucy sätter sig på rumpan så snart han kopplar grepp om henne. Frågan är om hon sätter sig för att det inte är läge ännu eller om han gör henne knäsvag?!

Min flunsa har börjat ge med sig och jag får fortsätta kurera mig under helgen så ska jag nog vara redo för jobbet på måndag. Saknar faktiskt både "ungarna" och mina arbetskamrater.  Läser just nu en helt underbart rolig bok om hunden Marley, och funderar över vissa likheter med Doris... dock är hon inte riktigt lika destruktiv som Marley. Boken har tydligen filmatiserats och denna film måste jag bara se...

I morgon är det konståkningstävling för min prinsessa utan päls. Så alla som har vägarna förbi Coop Arena kan komma och titta på alla våra duktiga flickor och pojkar. Fri entre och trevlig underhållning.

Nu ska jag ta och nanna kudden... hoppas på en solig lördag med lagom kyla för en långprommis med hundarna.

 Ta hand om dig/Renate

Så har Lucy äntligen träffat sin prins från Bensbyn, det gick bra men inte så som vi mattar hade önskat. Det är inte lätt att vara prins och göra det man skall göra när man skall göra det man skall göra, när man aldrig har gjort "det" man skall göra. Men någon gång skall vara den första och de två får träffas igen... och öva, förhoppningsvis kommer prinsen på hur han skall göra till slut.

Nu ska jag ta och plocka lite här hemma...tror jag

Tjingeling så länge/Renate

Så har hundarna fått sin kvällsrunda, blev lite sent ikväll. Har pratat med Lena och hon kommer oxå hit i morgon. Då ska vi äta tacos tillsammans med barnen, jag, Evis och Lena. Kul! Nu ska jag ta och nanna kudden och sova bort min feber. Torkel har inte varit och lämnat kaninburarna som han skulle! FÖRVÅNAD... Nä inte ett dugg, eftersom ingenting av det han planerar blir som han säger... urk. Det ändras och ändras oavbrutet och hela tiden, jag brukar vara flexibel men detta är faktiskt mer än jag kallar för att vara flexibel, jag skulle nog vilja kalla det för att vara fruktansvärt ambivalent och ostrukturerad.

Nä nu väntar sängen min... den skönaste i hela världen

Nattis/Renate

Går omkring hemma som en äggsjuk höna... väntar att det skall bli läge för Lucys parning. Tänkte idag... men bestämde mig för att vänta tills i morgon... fick rådet av djursjukhuset att para varje dag, så jag får väl kolla med Linda hur vi gör. Tur att det inte är så långt till snyggingen. I morgon kommer Evis och barnen och kikar på marsvinsbebisarna som föddes dagen före julafton (se bild nedan). Promenerade in till stan och lämnade tillbaka en DVD-film som Torkel hyrt och glömt bort att returnera innan han åkte till Sthlm.   Lämnade tillbaka en tunika som jag köpte i lördags men som inte var som jag ville, fickorna satt under hakan och det var inte sååå snyggt. Tog bussen med mamma och prinsessan till Kvantum och handlade lite. Prinsessan hade träning som vanligt, och på lördag är det tävling i Coop. Frös och kände mig febrig när jag kom hem, lade mig i ett varmt bad och kröp sedan ned i sängen och somande till åtta... sen middag, Ryggbiff med vitlökssmör och potatisgratäng ~ MUMS
Känner mig lite mindre frusen, och hoppas att jag inte blir liggande i någon eländig flunsa, börjar ju jobba på onsdag.

Nu ska jag gå kvällsrundan med lurvisarna och sedan nanna kudden min, min strategi är att sova bort eländet...host host

Tjingeling/Renate

Ute är det kallt och friskt, har varit en sväng med hundarna och inspekterat tennisplanen där jag hade tänkte att hundarna skulle få bekanta sig, kanske blir det även där som guldklimparna blir tillverkade. Så sitter jag här i köket, har pratat med Gamblers matte i dag och i morgon skall hundarna få träffas. Jag tror inte att det är parningsläge ännu men de får träffas så får vi se hur det går. Känns ganska skönt att ha en snygg och lämplig avelshane, nästan bakom knuten på huset. Normalt får man väl åka en 150 mil enkel väg för att para sin tik... Detta är en kombination som jag tror väldigt mycket på och det känns riktigt spännande. NU är det bara upp till hundarna att verkställa min dröm!  Igår var Evis min bästaste vän sedan många år, 26 år har hon räknat ut... usch, fasen vad gamla vi börjar bli. Vi satt hemma hos mig igår och pratatde lite ditt och datt, om gamla tider och de nya som skall komma, livet är härligt för det mesta.

Doris som är den yngre pyrenéerförmågan i kenneln är ibland väldigt billig, nästan så jag skulle kunna ge en slant för att slippa henne. Som tur är är dessa ibland väldigt kortvariga. Det är inte alldeles lätt att vara lika stor som den fullvuxna tiken när man är 9 månader... ibland tänker jag inte på att hon bara är en liten plutt ännu, självklart skall dessa oxå lära sig... men man kan i rimlighetens namn inte kräva samma av en plutt som av en vuxen...

Kraaam